Fairtrade - en debattartikel som aldrig publicerades i Kristianstadsbladet

Denna artikel skickades till Kristianstadsbladets debattsida den 11/12 2017 som svar på den politiske redaktörens (Carolin Dahlman) ledarartikel 9/12 där hon ifrågasätter och har en allmänt negativ inställning till Fairtrade. Av någon anledning har artikeln aldrig publicerats, så den återges här i stället.

Jo, Fairtrade är rättvist!

Kristianstadsbladets ledarskribent vill i en stort uppslagen artikel 9/12 att kommunstyrelsen ska säga nej till att Kristianstads kommun ska fortsätta att vara en Fairtrade City-kommun. Ledarskribenten argumenterar för att all shopping är bra, oberoende om arbetsvillkoren för de som producerar varor är bra eller dåliga. Underförstått menar hon väl att detta också gäller miljön och klimatet? Frihandel och marknadsekonomi leder till välstånd och några regleringar av ekonomin är enbart av ondo, enligt skribenten. Dessutom är Fairtrade ”röd symbolpolitik” genom att Fairtrade Sverige ägs av LO och Svenska kyrkan! Som tur är inser konsumenterna att det är bra att handla rättvisemärkts; därför ökar konsumtionen av Fairtradevaror (med 10 % 2016).

Vad är då Fairtrade? När du handlar Fairtrade, bidrar du till att odlare och anställda, med egen kraft, kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är en oberoende certifiering med uttalat mål att motverka fattigdom och stärka människors inflytande och handlingskraft – med syfte att skapa förändring och utveckling.

Mot detta argumenterar ledarskribenten, med stöd bl a av en del forskare att Fairtrade-certifiering skulle missgynna arbetarna i de områden där varorna produceras. Denna kritik, som den från London University, har bemötts av Fairtrade  på ett utförligt sätt som kan läsas på deras hemsida: https://fairtrade.se/fragor-och-svar-om-rapporten-fran-soas-london-university/. Sammanfattningsvis kan sägas att Fairtrade välkomnar seriös kritik men menar att rapporten bl a gör jämförelser mellan arbetsgivare med helt olika förutsättningar.

Jag konstaterar att bakom Fairtrade står idag tusentals företag, politiker från höger till vänster, intresseorganisationer (i Sverige: Röda Korset, Scouterna, Lärarförbundet, OK, Handels, Afrikagrupperna m fl), miljoner konsumenter och inte minst 1,6 miljoner odlare och anställda som alla är övertygade om att rättvis handel är ett av verktygen som krävs för att uppnå målen i Agenda 2030 – en hållbar värld fri från fattigdom. Mål nr 8 i agendan lyder: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Vi vet från hur många exempel som helst hur arbetare i fattiga länder utnyttjas med låga löner och dåliga arbetsvillkor, för att ägarna, ofta storföretag, ska tjäna så mycket som möjligt. Allt fler konsumenter inser detta och köper därför varor märkta med Fairtrade.

Det är inte partipolitiskt att värna om mänskliga rättigheter i handeln och Fairtrade står inte i kontrast till marknadsekonomi. En helt fri marknadsekonomi leder till exploatering av arbetskraft och av vår jord. Därför behövs dels en reglerad marknadsekonomi med lagstiftning och starka fackföreningar, dels medvetna konsumenter som kräver rättvisa arbetsvillkor och en produktion som gynnar miljön och klimatet.

Låt oss vara stolta över att Kristianstads kommun är och vill fortsätta vara en Fairtrade City-kommun! En hållbar handel tar hänsyn till både människan och miljön!

Kristianstads FN-förening

Jan Lindelöf
Ordförande

Ing-Britt Pettersson-Nyholm
Vice ordförande

Bo Olsson
Kassör

Mitt medborgarförslag om att Kristianstads kommun aktivt ska arbeta med Agenda 2030

Under våren 2018 biföll Kommunfullmäktige medborgarförslaget, dock utan att ta hänsyn till mitt yttrande nedan, bl a i resursfrågan.

Yttrande över Kommunledningskontorets förslag till Kommunstyrelsen om mitt medborgarförslag – Arbeta aktivt med att förverkliga de 17 globala hållbarhetsmålen i FNs Agenda 2030. Änr KS 2017/12. (inlämnat 21/12 2017)

Kommunledningskontoret har i yttrande 2017-11-20 föreslagit kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att bifalla mitt medborgarförslag kring Agenda 2030.

Jag är naturligtvis glad att kommunledningskontoret vill bifalla mitt medborgarförslag, men är trots detta inte nöjd med det tjänsteutlåtande som finns som underlag till förslaget.

Utlåtandet säger i sak att kommunen redan idag på olika områden gör mycket som har koppling till de 17 hållbarhetsmålen och menar att arbetet kan förstärkas ytterligare genom en tydligare anknytning till de globala målen. På vilket sätt detta ska ske, är en resursfråga, enligt kommunledningskontoret. Utöver det ges förvaltningar, nämnder och bolag möjligheten till information om Agenda 2030 och de globala målen.

*********************************************

Jag önskar att kommunledningskontoret förstärker sitt tjänsteutlåtande enligt följande. Min utgångspunkt är bl a Agenda 2030-delegationens lämnade förslag till regeringen i juni i år kring hur Sverige bör prioritera sina insatser för att målen ska nås år 2030. Se https://agenda2030delegationen.se. Sveriges Kommuner och landsting har ställt sig bakom delegationens förslag i stort.

1.     Under 2018 genomför kommunen, tillsammans med eventuellt Svenska FN-förbundet/FN-föreningen och eventuellt andra föreningar/organisationer informations-/kommunikationsinsatser (konferenser) kring Agenda 2030, riktade till nämnder och styrelser, förvaltningar och bolag. Fokus på informationen/kommunikationen kan ligga på bl a mål nr 10, Minskad ojämlikhet, mål nr 11 Hållbara städer, mål nr 13, Bekämpa klimatförändringarna.

2.     Under 2018 informeras näringslivet i kommunen, t ex vid frukostmöten, om Agenda 2030 och de möjligheter som finns för företagen att arbeta med agendans mål, inte minst mål nr 9, Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, mål nr 12, Hållbar konsumtion och produktion samt mål nr 13, Bekämpa klimatförändringarna.

3.     Under 2018 informeras civilsamhället i kommunen om Agenda 2030, inte minst om målen nr 3, God hälsa och välbefinnande, mål nr 5 Jämställdhet, mål nr 10 Minskad ojämlikhet och mål nr 16, Fredliga och inkluderande samhällen.

4.     Tillsammans med intresserade studieförbund, stimuleras medborgarna i kommunen att lära sig om agendan och hur man kan bidra till dess genomförande. Unga människor stimuleras att lära sig mer om Agenda 2030, bl a genom Ung Media Sveriges initiativ med Youtube-filmer mm, https://agenda2030delegationen.se/blogg/att-kommunicera-agenda-2030-inspiration-unga/

5.     Pågående arbete med ny översiktsplan, bör ha Agenda 2030 som plattform.

6.     I planläggningen av nya stadsdelar som Yngsjö och Vilans Strandäng bör målen i Agenda 2030 utgöra grund.

7.     I det förslag till prioriteringar av Sveriges arbete med Agenda 2030, som Agenda 2030-delegationen lämnade i somras, utgör en av prioriteringarna ”En hållbar och hälsosam livsmedelskedja”. Det handlar om att vad vi äter och hur livsmedel produceras påverkar människors välbefinnande, planetens välmående och den ekonomiska utvecklingen. Då Kristianstads kommun är en utpräglad livsmedelskommun, bör en hållbar och hälsosam livsmedelskedja särskilt prioriteras.

a.     Jag förslår att Krinova får ett särskilt uppdrag, när man nu fått statliga, regionala och kommunala medel, för sin livsmedelsarena, att särskilt arbeta med ”en hållbar och hälsosam livsmedelskedja”.

Slutligen, för att ett aktivt arbete med Agenda 2030 ska bli verklighet krävs vissa resurser, som kommunledningskontoret skriver i sitt utlåtande. Sådana resurser för t ex informationsinsatser, för samordning, för kunskapsinhämtning, för erfarenhetsutbyte med andra kommuner och med Region Skåne etc, krävs såväl att någon person på hel- eller deltid arbetar med Agenda 2030 och att en budget står till förfogande.

Jag föreslår att en befattning inrättas under åtminstone 2018 och 2019 för arbetet med genomförande av Agenda 2030 samt att ekonomiska medel avsätts för verksamheten.

************************

Och här är Kommunledningskontorets förslag till beslut kring mitt medborgarförslag från januari 2017. Kontoret föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att medborgarförslaget ska bifallas. Men först ska jag yttra mig som jag nu gjort (se ovan!).

Medborgarförslag - Arbeta aktivt med att förverkliga de 17 globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030
Änr KS 2017/12
Kommunledningskontorets förslag till Kommunstyrelsen
Föreslå kommunfullmäktige:

 Bifalla medborgarförslaget

Sammanfattning
Jan Lindelöf, Kristianstad, föreslår i medborgarförslaget att Kristianstads kommun aktivt ska arbeta för att förverkliga de 17 målen i Agenda 2030.

Agenda 2030 och de 17 globala målen står i samklang med Kristianstads kommuns ambition att arbeta långsiktigt och hållbart utifrån de tre hållbarhetsaspekterna. Genom de uppdrag som finns i Kristianstads kommun inryms mycket av det som finns i Agenda 2030 och de globala målen. Arbetet med hållbar utveckling är omfattande men kan förstärkas ytterligare genom en tydligare anknytning till de globala målen.

Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2017-11-09 Medborgarförslag 2017-01-03

Ärendet
Agenda 2030 och de 17 globala målen står i samklang med Kristianstads kommuns ambition att arbeta långsiktigt och hållbart utifrån de tre hållbarhetsaspekterna (ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet). Genom de uppdrag som finns i kommunen inryms mycket av det som finns i Agenda 2030 och de globala målen. Detta ses särskilt i kommunens ”Vision 2030” med ledorden Tillväxt, tanke, trivsel och ”Strategisk färdplan 2020” med målområdena Hälsa och delaktighet, Arbetsliv och attraktionskraft, Boendemiljö och stadsutveckling, samt Friska ekosystem. Nedan ges några exempel på kommunens hållbarhetsarbete:

• Kommunen arbetar med klimatfrågan, särskilt med målet att nå en fossil- bränslefri kommunkoncern till 2020. Fokus på arbetet kommande år ligger på att minska användningen av fossila drivmedel för transporter.
• I ”Riktlinjer för bostadsförsörjning” visar kommunen sin ambition för att planera och bygga bostäder utifrån de tre hållbarhetsaspekterna.
• I kommunen finns en Agenda 21-samordnare vars verksamhet utgår från områdena Hållbar samhällsutveckling, Hållbart producerade livsmedel, Hållbara konsumtionsmönster och Jämlikhet och mångfald. Inom ramen för Agenda 21 har Kristianstad blivit en diplomerad Fairtrade city. Arbetet med Fairt- rade skapar på lång sikt förutsättningar för att motverka fattigdom och stärka människors inflytande internationellt. På det sättet ses ett lokalt avtryck på det globala arbetet. En diplomering innebär att kommunala verksamheter så- väl som näringslivet, organisationer samt föreningar samarbetar.
• Kristianstad stad har ett unikt läge då staden ligger i ett biosfärområde. Kristianstads Vattenrike är utsett till ett biosfärområde av Unesco och är ett modellområde för hållbar utveckling såväl på nationellt som internationellt plan. Utöver modellområden planerar och bygger Kristianstads kommun för ett hållbart samhälle.
• Hos Krinova Incubator & Science Park sker samverkan mellan företag, or- ganisationer, högskola och samhälle som lägger grund för innovationer och hållbar utveckling. Krinova ägs av Kristianstads kommun och Högskolan Kristianstad och driver många projekt inom områdena mat – miljö – hälsa, som leder till en hållbar utveckling. I Krinovas roll som Science park finns en naturlig roll som plattform för samverkan mellan företag, offentliga aktörer och forskning i gemensamma innovationsprojekt. En plattform där nya och be- fintliga kunskapsintensiva företag växer, vars produkter och tjänster kommer samhället till direkt nytta. Dessa bolag blir i sin tur en motor som skapar till- växt i en region.
• Som en del i arbetet med hållbar utveckling är Kristianstads kommun även en del av Social Innovation Skåne som har antagit utmaningen att skapa bättre förutsättningar för ett hållbart Skåne. Social innovation Skåne samlar idébu-

ren sektor, offentlig sektor, näringsliv, akademi m.fl. som i ett led att skapa för- utsättningar för ett gemensamt grepp kring våra samhällsutmaningar.
Agenda 2030 med de tillhörande 17 globala målen är en essentiell del för att uppnå ett hållbart samhälle lokalt, nationellt och globalt. Kristianstads kom- muns arbete med hållbar utveckling är omfattande men kan förstärkas ytterli- gare genom en tydligare anknytning till de globala målen. Vilka områden som behöver utvecklas och förstärkas kommer att ses över inom ramen för de re- surser som Kristianstads kommun har. Utöver det ges förvaltningar, nämnder och bolag möjligheten till information om Agenda 2030 och de globala målen.

Christel Jönsson,  Kommundirektör, Pernilla Blixt,  Avdelningschef 

Synpunkter på ny översiktsplan för Kristianstad

Jag har lämnat in följande synpunkter på den nya översiktsplan som nu ska tas fram. Tiden för att lämna synpunkter gick ut 20 december 2017.

·      Övergripande bör översiktsplanen utgå från Agenda 2030 – FNs 17 globala hållbarhetsmål som världens länder, också Sverige, antog i september 2015. Alla myndigheter, kommuner och regioner, näringsliv och civilsamhälle ska arbeta för att målen genomförs. Kristianstads kommun kommer att bifalla ett medborgarförslag från mig om att aktivt arbeta med agendan, kontakta Maria Asklund på kommunledningskontoret. Läs om agendan på http://www.globalamalen.se

·      Några mål i Agenda 2030 har direkt koppling till översiktsplan som mål nr 11: Hållbara städer och samhällen. ”Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara”. Det betyder att översiktsplanen måste ta sikte på en socialt hållbar kommun (integration i stället för segregation), att staden genom mötesplatser, grönområden osv bör få människor med olika bakgrund och olika kunskap att mötas, att staden är klimatanpassad och miljösäker mm, att staden är trygg och säker för kvinnor, barn och män, att staden är anpassad för människor med olika former av funktionsvariation, att bostadsförsörjningen inriktar sig på olika målgrupper med olika betalningsförmåga etc (bl a ”bostad först”) och att staden förtätas.

·      De områden där staden bör utvecklas, enligt min mening, är:

o   Näsby. Med byggandet av Lingenässkolan, nya badhuset, Krinovas utveckling och Högskolan (som bör utvecklas på nuvarande plats) bör Näsby byggas ut till än en större stadsdel med varierande bostäder, affärer, caféer och restauranger mm. Med den mångfald i befolkningen som bor på Näsby, bör här finnas entreprenörer som kan vara med och utveckla stadsdelen till en innovativ del av Kristianstad. Gamlegården bör på olika sätt, främst höghusen och centrumanläggningen, förbättras och göras mer attraktivt. För att underlätta kontakten mellan själva staden och Näsby måste en lösning finnas som eliminerar barriären som finns med järnvägsspåren. Bl a bör cykelvägen mellan centrum och Näsby förbättras så vi får en ”cykelhighway” av bra och säker kvalitet. Kristianstadslänken från centrum till Näsby bör få en snabb och trafiksäker dragning.

o   Vilan. En förstudie har gjorts kring Vilans Strandäng. Vilans Strandäng bör byggas ut snarast med koppling till Helgeå – gärna som ett pilotprojekt kring Agenda 2030. Ett vattennära boende är attraktivt om hänsyn tas till klimatförändringarna. Övriga Vilan bör också byggas ut till en mer enhetlig och sammanhållen stadsdel – gärna med koppling till det ursprungliga Vilan.

o   Bangårdsområdet. Detta område är idag spretigt och i många stycken fult även om här finns en del äldre byggnader som kan restaureras och behållas. Området bör exploateras och få ett varierande användningsområde med Rättscentrum, bostäder, affärsverksamhet mm.

o   Centrum. Centrum behöver fortlöpande utvecklas med fokus bl a på nya handelskoncept när e-handeln snabbt växer och konkurrerar med den fysiska handeln och där konkurrensen med C4-Shopping riskerar att utarma centrum. Nuvarande badhustomt nära Vattenriket med Naturum och Tivoliparken bör med en estetisk byggnad i världsklass och med varierad verksamhet som hotell, restaurang, café, bostäder, affärer och ett föreningarnas hus, kunna bli en ny fixpunkt i centrum som attraherar både våra medborgare och besökare. Stora Torg bör omgående göras bilfritt och få en attraktiv grön image som stadens officiella plats där medborgare kan mötas i olika aktiviteter. Stora Torg bör byggas ihop med torget vid Regionmuseet och Bånken.

o   Vattentornsområdet och norr där om. Detta är ett tråkigt område som bör byggas ut med bostäder och verksamheter. Chroniushallen vid Östra Kasern och övriga kasernbyggnader bör bevaras och användas för lämpligt ändamål.

o   Området vid Helgeå. Kristianstad i Vattenriket bör utvecklas än mer. Förutom vattennära boende bör Tivoliparken utvecklas med mer vattenbaserade attraktioner och fler barnaktiviteter och även attraktioner för vuxna som minigolfbana etc. Parkeringen vid Naturum bör utvecklas främst för biogasbilar och elbilar samt för bussar, husvagnar och husbilar – en hållbar parkering! En attraktiv cykel- och gångväg över till ”nya soptippen” med dess rekreationsområde bör byggas.

o   Hammarsjön. Söder ut, förbi Udden och mot Ekenabben, bort mot Hammarsjön finns fina gång- och cykelstråk. Dessa stråk bör än mer kopplas till staden så att de lättare kan nås för rekreation och för säker och trygg närturism på cykel och promenad.

·        Trafiksituationen. Morgnar och kvällar är trafiksituationen på Snapphanevägen, Härlövsängaleden och Gustaf Hellströmvägen kaotisk med långa köer och bilavgaser som är såväl klimatförstörande som miljöförstörande. Förutom att släppa ut koldioxid släpper dieselbilarna ut kväveoxid som är kraftigt luftförorenande och farligt, inte minst för barn. Jag föreslår följande lösningar.

o   Påverkansinsatser så att beteendet förändras från ”bil till buss och cykel”. Olika incitament krävs för detta. Genom t ex subventionen av elcyklar bör alla kunna cykla till och från jobb inom en 30 minuters radie. Kommunen bör göra det gratis att åka buss från 70 års ålder (idag 75). Busslinjerna till och från basorter och byar bör än mer förbättras.

o   Översyn av trafiksituationen på Vilan. Här behövs innovativa lösningar för att lösa upp trafikinfarkterna på morgnar och kvällar. Se hur andra kommuner löser likartade problem

o   Gör Snapphanevägen till stadsgata. Snapphanevägen går rakt igenom staden, längs bostadsbebyggelse, förbi Centralskolan och inte långt från CSK. Här spys ut varje morgon och kväll massor av koldioxid som förstör klimatet, mycket kväveoxid från alla dieselbilar som är livsfarlig för främst barn. Snapphanevägen måste omgående göras om till en stadsgata, endast avsedd för lokal trafik med låg hastighet.

o   Bygg ut cykelinfrastrukturen och även gångbanorna. När fler cyklar, bl a elcyklar och lådcyklar, så krävs separata, tillräckligt breda och belysta cykelbanor. Fler cykelparkeringsplatser behövs utanför större hållpunkter, ibland cykelgarage. Säkra gångbanor behövs för alla men främst för de med barnvagn, rullstolar, permobiler mm.

Slutligen vill jag framhålla att fortsatt delaktighet av medborgarna kring översiktsplanen, bör stimuleras. När ett förslag är framme, så inbjud till möten, lägg ut det på kommunens hemsida och uppmana till aktivitet på sociala media etc.