Jan Lindelöf 2018-08-12
460417-3551
Brunnsvägen 18
291 43 Kristianstad
tel 0727-124513
genom
Förvaltningsrätten i Malmö, Box 4522, 203 20 Malmö
Mål nr 8148-18 i
Förvaltningsrätten rörande Länsstyrelsens i Skåne beslut den 27 juni 2018,
Diarienr 433-19413-2018.
Prövningstillstånd
Förvaltningsrätten i Malmö har genom beslut 2018-07-19
avvisat mitt överklagande 2018-07-17 över Länsstyrelsens beslut om tillstånd
för omgestaltning och anläggande av askgravlund på kyrkogården kring Heliga
Trefaldighetskyrkan i Kristianstad (invigd 1628).
Jag vill att Kammarrätten lämnar prövningstillstånd då
Förvaltningsrätten enligt min mening på felaktiga grunder avvisat mitt
överklagande av Länsstyrelsens i Skåne beslut, om att medge Kristianstads
Pastorat tillstånd att uppföra ett 1,5 m högt staket i svart lackerat stål på
granitsockel och med låsbara grindar, runt hela kyrkoområdet som omger Heliga
Trefaldighetskyrkan i Kristianstads centrum.
Förvaltningsrätten hävdar att beslutet inte angår mig enligt
§ 42 i Förvaltningslagen, då jag bor ca en km från Trefaldighetskyrkan.
Förvaltningsrätten gör jämförelser med vanliga bygglov där boende i nära
grannskap som är särskilt berörda, har rätt att överklaga.
Nu är ett högt staket runt ett stort kyrkoområde kring
Heliga Trefaldighetskyrkan inte att jämföra med ett vanligt villastaket, utan
något som angår många Kristianstadsbor, vilket jag visar i bilaga 1 genom ett
stort antal enskilda namn samt också föreningen Gamla Christianstad, som i
styrelsebeslut uttrycker stark kritik över föreslaget staket. Vid samtal med
föredraganden i Förvaltningsrätten Mats Ljunggren, nämnde han att domaren sagt
ungefär att ”han bor en km från kyrkan, så frågan angår inte honom”. Det bör
noteras att mitt överklagande inkom till förvaltningsrätten den 17 juli och
domen är daterad den 19 juli så någon närmare analys av ärendet lär inte ha
kunnat ske. Jag anser att Förvaltningsrätten i detta speciella fall allt för
lättvindigt har avvisat mitt överklagande och hoppas att Kammarrätten lämnar
prövningstillstånd. Wiweka Warning-Nerep visar i sin bok: Rättsmedel – om-
& överprövning av förvaltningsbeslut (Stockholm 2015), att rättsläget på
området är oklart.
Sakfrågan –
Länsstyrelsens beslut att ge tillstånd till bl a ett staket runt kyrkoområdet
kring Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad
Länsstyrelsen har med stöd av 4 kap 13 § kulturmiljölagen,
se bilaga 2, beviljat Kristianstads pastorat att bl a uppföra ett 1,5 m högt
staket i svart lackerat stål på granitsockel och med låsbara grindar, som ska
sättas upp runt hela det stora kyrkoområdet som omger Heliga
Trefaldighetskyrkan i centrala Kristianstad. Se: https://www.svenskakyrkan.se/kristianstad/omgestaltningen-av-heliga-trefaldighets-kyrkogard
Jag och många med mig, se bl a debattartiklar i Kristianstadsbladet,
bilaga 6, vill att Länsstyrelsens beslut 2018-06-27 upphävs. Vi anser att ett
sådant staket runt hela det öppna parkområdet kring vår 1600-talskyrka mitt i
centrala Kristianstad, blir en barriär mellan staden och kyrkan som försvårar
kommunikationen i området och bidrar till en mer sluten miljö kring vår fina
kyrka. Kyrkoområdet kring Trefaldighetskyrkan har inte varit en kyrkogård sedan
mitten av 1800-talet och det finns inga gravvårdar kvar utan de är borttagna. Om nu pastoratet vill anlägga en askgravlund
på en mindre del av kyrkoområdet, motiverar inte detta att ett staket sätts upp
kring hela området. Även om kyrkogården i formell mening inte är avlyst så
betraktas den av folk i allmänhet som kyrkotomt och inte kyrkogård. Omgestaltningen
påverkar i högsta grad stadsbilden som är en del i riksintresset för
kulturmiljövården och berör rimligen alla kommuninvånare.
Jag anser också att Länsstyrelsen brustit i sin beredning av
ärendet då ordentligt samråd inte har skett med berörda intressenter. Enligt
Förvaltningslagen (2017:900) ska en myndighet inom
sitt verksamhetsområde samverka med andra myndigheter (§ 8) vilket jag anser
inte ha skett i tillräcklig omfattning och i synnerhet inte med Kristianstads
kommun där kommunen självt och inte minst dess medborgare påverkas av
omgestaltningen. En myndighet kan inom ramen för sitt utredningsansvar enligt
23 § begära ett yttrande från en annan myndighet eller från någon enskild
(remiss) (§ 26). Någon sådan remiss har Länsstyrelsen inte tagit initiativ
till, t ex till kommunen eller Regionmuseet (som har sakkunskap på området). Inte
heller Riksantikvarieämbetet har tillfrågats om synpunkter trots att kyrkan ligger inom ett riksintresse för
kulturmiljövård.
Då Länsstyrelsen enligt beslutet inte dokumenterat samråd
med Kristianstads kommun, Regionmuseet i Kristianstad, Riksantikvarieämbetet,
Lunds stift och andra berörda aktörer (t ex föreningen Gamla Christianstad),
anser jag att beslutet inte i tillräcklig omfattning är förankrat på det sätt
som bör ske. Förankringen bland stadens medborgare eller pastoratets medlemmar
anser jag är bristfällig. Som medlem i församlingen har jag inte informerats om
denna stora förändring av området kring Trefaldighetskyrkan. Huruvida
Länsstyrelsen undersökt förankringen i pastoratet, framgår inte av beslutet. I
pastoratets protokoll framgår att Kyrkofullmäktige inte har fattat beslut om
omgestaltningen, utan frågan tycks endast ha behandlats i Kyrkorådet.
I Riksantikvarieämbetets riktlinjer för tillämpning av
Kulturmiljölagen nämns bl a följande: ”Engagemanget
för ett bevarande av våra kulturminnen bl a är att finna former för ett
lokalt/regionalt deltagande. Former för detta bör utvecklas och samordnas i bred
samverkan med lokala och regionala aktörer, t ex stift, länsmuseer, kommuner
och hembygdsrörelser. Remiss i viktiga frågor bör ske till
Riksantikvarieämbetet, länsmuseet och stiftet. Man hänvisar också till
miljöfrågor, medborgardialoger mm.” Enligt handläggaren på Länsstyrelsen
har inte skett någon bred samverkan med Kristianstads kommun, Regionmuseet,
Lunds stift eller Riksantikvarieämbetet. Föreningen Gamla Christianstad, http://www.gamlachristianstad.nu/om-foumlreningen.html
har som ett av sina mål att bevaka restaureringar
och planer på sådana avseende det äldre byggnadsbeståndet samt andra
stadsplaneringsärenden. Föreningen har inte beretts tillfälle att tycka
till om omgestaltningen av kyrkoområdet.
Hade ärendet handlat om anläggande av en ny kyrkogård,
skulle bygglov krävts och berörda skulle ha haft möjlighet att yttra sig. Nu
får vi Kristianstadsbor inte yttra oss över denna stora förändring av
kulturmiljön mitt i centrala Kristianstad. Jag är medlem i Svenska kyrkan men
har inte som föreningsmedlem fått tillfälle att ”tycka till” kring denna
väsentliga omgestaltning av Trefaldighetskyrkan (Nordens vackraste
renässanskyrka) och som starkt påverkar stadsbilden i centrum av staden. Av
Länsstyrelsens beslut framgår inte att samråd med Kristianstads kommun har
förevarit och kommunen har heller inte blivit delgiven beslutet. I mailväxling
med kommunen framgår att kommunen och byggnadsnämnden inte varit involverad i
denna stora förändring av området kring kyrkan, vilket berör kommunen genom att
trottoarer, gatlampor mm påverkas. Kristianstads kommun har under hela
processen varit emot att ett staket byggs. Se bilaga med information från
kommunens stadsarkitekt.
Sammanfattningsvis
anser jag, styrelsen i föreningen Gamla Christianstad och ett antal
privatpersoner (se bilaga 1) att Länsstyrelsens beslut ska upphävas vad gäller
föreslaget staket runt platsen kring Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad
och att ny beredning ska ske, där berörda aktörer (pastorat, kommun,
regionmuseum, riksantikvarieämbete, föreningen Gamla Christianstad och
allmänheten) blir delaktiga kring utformningen av kyrkogården kring Heliga
Trefaldighetskyrkan i Kristianstad.
Kristianstad som ovan
Jan Lindelöf
Bilaga 1 (förening samt personer i Kristianstad som
stödjer detta överklagande)
Föreningen Gamla Christianstad genom styrelsebeslut
2018-08-07 genom dess ordförande Barbro Mellander.
Gun Klevås, Rose-Marie Olin, Torsten Jeppsson, Bengt
Albinsson, Marianne Eriksson, Kerstin Gustafsson, Ulrika Tollgren, Kristina
Lindbåge, Inge Zweiniger, Britt Andersson, Lajla Rosvall, Anna Ferrington,
Ingegerd Wärnersson, Elisabeth Lewander, Agneta Nicklasson, Anki Norfall, Mari
Larsson, Birgitta Larsson Lindelöf, Karin Holst Ekström, Patrik Tollgren
Lazarov, Christer Wanlert, Sven-Gunnar Linné (bekräftat genom acceptans på
Facebook-messenger 2018-08-12).
Kulturmiljölagen (1988:950)
4 kap. Kyrkliga kulturminnen
1 § Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter,
kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt bestämmelserna i
detta kapitel.
2 § Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och
underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende
och karaktär inte förvanskas.
13
§ I fråga om en begravningsplats som
anlagts före utgången av år 1939 krävs tillstånd av länsstyrelsen
1. för att utvidga eller på något annat sätt väsentligt ändra begravningsplatsen,
2. för att där uppföra någon ny byggnad eller fast anordning eller riva eller väsentligt ändra befintlig byggnad, fast anordning eller vegetation, eller
3. för att ändra medveten gestaltning av vegetationen.
1. för att utvidga eller på något annat sätt väsentligt ändra begravningsplatsen,
2. för att där uppföra någon ny byggnad eller fast anordning eller riva eller väsentligt ändra befintlig byggnad, fast anordning eller vegetation, eller
3. för att ändra medveten gestaltning av vegetationen.
Länsstyrelsen
får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de
förhållanden som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen ska
utföras och den dokumentation som behövs. Lag (2017:562).
Bilaga 3
Riksantikvarieämbetets
synpunkter på ärendet (2018-08-03)
Utdrag av mailväxling med Solveig McKenzie
Tf. enhetschef
Det stämmer att
kyrkan ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövård. Motiveringen för
riksintresset lyder som så;
Fästningsstad och residensstad med
rutnätsplan och arkitektur präglad av militär och förvaltning. Ett av de
främsta exemplen på den danske kungen Christian IV:s stadsbyggnadskonst, anlagd
som gränsfästning mot Sverige.
Uttryck för riksintresset:
Stadsplan som genom
sin långsträckta, rektangulära form är unik bland landets befästningsstäder.
Trefaldighetskyrkan från Christian IV:s tid, bevarade befästningsanläggningar
och militära byggnader. Institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör
samman med funktionen som residensstad. Äldre småskalig bebyggelse och mer
storstadsmässig bebyggelse från 1800-talets slut vid främst Stora Torg och
boulevarderna utmed stadens långsidor. På typiskt sätt ersatte boulevarderna
och en zon präglad av parkanläggningar och offentliga byggnader befästningarna
efter 1800-talets mitt.
Kulturmiljövårdens
riksintressen pekas ut av Riksantikvarieämbetet i en process där länsstyrelse
och kommun är delaktiga. De utpekade riksintressena hanteras i kommunernas
översiktsplanering och i det arbetet är det länsstyrelsen som företräder de
statliga intressena i dialog med kommunen. Riksintressesystemet är således
uppbyggd på att kommunerna tar hänsyn till de nationella anspråken och att
länsstyrelserna står för bedömningen om påtaglig skada. I de fall ärenden går
vidare till domstol kan Riksantikvarieämbetet yttra sig.
Solveig
McKenzie
Tf.
enhetschef / Enheten för förvaltningsärenden och bidrag
Riksantikvarieämbetet
/ Swedish National Heritage Board
Box 5404
SE-114 84
Stockholm
Bilaga 4
Stadsarkitektens i Kristianstad svar på mina frågor med
anledning av Riksantikvarieämbetets brev.
I översiktsplaneringen
behandlas inte denna typ av detaljfrågor, där behandlas mer övergripande
frågor. Kommunen har för avsikt att bevaka och tillgodose riksintresset för
Kristianstads rutnätsstad men då detta ej rör sig om något bygglovspliktigt
byggnadsverk blir det inte föremål för prövning utan det bör enligt min mening
beaktas när Länsstyrelsen behandlar tillståndet enligt kulturmiljölagen.
Miljö- och
samhällsförvaltningen och framförallt stadsantikvarie Katarina Olsson har haft
vissa muntliga kontakter med kyrkan för flera år sedan i denna fråga. Vi har då
framfört att vi är negativa till planerna på staket. Någon annan medverkan i
Pastoratets handläggning har inte förekommit. Länsstyrelsen har inte haft
samråd med byggnadsnämnden eller kommunen i frågan så vitt jag känner till.
Roger Jönsson | Stadsarkitekt & avdelningschef
Plan- och bygglovsavdelningen
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Kristianstads kommun
Besöksadress: Västra Storgatan 12
Postadress: 291 80 Kristianstad
Telefon: 044-135202 | Mobil: 0733-135202
E-post: Roger.Jonsson@kristianstad.se
www.kristianstad.se
Plan- och bygglovsavdelningen
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Kristianstads kommun
Besöksadress: Västra Storgatan 12
Postadress: 291 80 Kristianstad
Telefon: 044-135202 | Mobil: 0733-135202
E-post: Roger.Jonsson@kristianstad.se
www.kristianstad.se
Bilaga 5
Mina närmare skäl för
överklagandet – (överklagandet till Förvaltningsrätten)
Hela centrala Kristianstad är utpekat som
riksintresse för kulturmiljövård och flera byggnader är utpekade som
byggnadsminnen, bl.a. Norra och Södra Kasern, Länsresidenset, Österbergska
gården samt flera av byggnaderna runt Stora Torg. Heliga Trefaldighetskyrkan
utgör rutnätsstadens viktigaste landmärke. I Stadsmiljöprogrammet för
Kristianstads kommun framgår också att Kristianstads innerstad ska vara en
plats för alla och därför också vara tillgänglig för alla. http://old.kristianstad.se/upload/Bo_bygga/Samhallsplanering/Pågående%20detaljplaner/Stadsmiljöprogrammet%2020140414.pdf . Detta innefattar naturligtvis även dem,
som har nedsatt rörelseförmåga eller nedsatt orienteringsförmåga (nedsatt
syn, nedsatt hörsel eller kognitiva funktionshinder). Ett staket med grindar
runt hela kyrkoplatsen utgör en barriär för funktionsnedsatta personer. Frågor
kring social hållbarhet har inte beaktats i Länsstyrelsens beslut.
Jag anser att Heliga Trefaldighetskyrkan från
1600-talet och dess omgivning ska vara en ”öppen folkkyrka” och därmed inte
omgärdas av barriärer i form av staket med stängda grindar. Ett av skälen för
pastoratet att uppföra ett 1,5 m högt staket med tre grindar runt hela det
stora parkområdet sägs vara att personer påverkade av droger och/eller psykisk
sjukdom förorenat kyrkan och området däromkring. Tillsammans med ägarna till
järnvägsstationen har kyrkan anställt väktare som utövar tillsyn av kyrkan och
parken däromkring. Jag anser att denna åtgärd är tillräcklig för att skydda
området, varför ett högt staket runt hela området är onödigt och motverkar den
öppenhet och kommunikation som en kyrka ska stå för. En förbättring av
belysningen på kyrkan, kan också motverka skador på byggnaden och omgivningen. Heliga Trefaldighetskyrkan är
en central del i ett dynamiskt stadsrum. Kyrkans belägenhet mellan buss- och
järnvägsstationen och Kristianstad centrum gör att den passeras av mängder av
pendlare dagligen. Övergångsställen från buss- och järnvägsstationen ansluter i
kyrkoområdets nordvästra respektive sydvästra hörn. Två tydliga stråk, söder
respektive norr om kyrkan, används av gångtrafikanter mellan stadens centrum
och buss- och järnvägsstationen. Ett staket hindrar denna kommunikation.
Länsstyrelsen har inte tagit hänsyn till detta i sitt beslut.
Kyrkoområdet har sedan slutet av 1800-talet varit en park
och inte en begravningsplats då nya begravningsplatser anlades på andra platser
i staden. Nu vill pastoratet av någon anledning anlägga en askgravlund nordost
om kyrkan, trots att en sådan nyligen invigdes på östra begravningsplatsen. Om
man vill skydda askgravlunden, kunde man nöja sig med detta och med en häck
eller ett lägre staket omgärda lunden, inte bygga ett högt staket runt hela
kyrkoområdet. Länsstyrelsen har inte beaktat detta alternativ och därmed enligt
min mening brustit i beredningen.
Kristianstads kommun har enligt uppgift starka
betänkligheter mot staketet som pastoratet vill uppföra i gränsområdet till
kommunens gator och där kommunen genom ombyggnation kan komma att orsakas stora
kostnader. Även Skånetrafiken har invändningar mot staketet då det påverkar den
redan smala Västra Boulevarden. Sådana invändningar har Länsstyrelsen inte
beaktat då bristande samråd skett med kommunen.
Det framgår inte om samråd
skett med Regionmuseet i Kristianstad. Redan 2014 gjorde museet en ingående
analys av kyrkogården vid Heliga Trefaldighetskyrkan: Kyrkogården kring
Heliga Trefaldighetskyrkan, vård- och underhållsplan, 2014.
Här föreslås inte något staket runt kyrkogården utan istället
andra ”gröna” inslag i syfte att förbättra miljön. I rapporten nämns också
vikten av att göra olika aktörer delaktiga i en förändringsprocess, som
kommunen, allmänheten, församlingen och Länsstyrelsen. Någon sådan bred
delaktighet har Länsstyrelsen inte beaktat i sin beredning och sitt beslut.
I Riksantikvarieämbetets vägledning 2014-12-18 för
tillämpning av Kulturminneslagen – Kyrkliga kulturminnen http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/7810/Varia%202014_38.pdf?sequence=1&isAllowed=y
·
Engagemanget för ett bevarande av våra
kulturminnen är att finna former för ett lokalt/regionalt deltagande. Former
för detta bör utvecklas och samordnas i bred samverkan med lokala och regionala
aktörer, t ex stift, länsmuseer, kommuner och hembygdsrörelser. Remiss i
viktiga frågor bör ske till Riksantikvarieämbetet, länsmuseet och stiftet. Man
hänvisar också till miljöfrågor, medborgardialoger mm.
o
Länsstyrelsen
har i sin beredning (i alla fall som framgår av beslutet) underlåtit att
samråda med Kristianstads kommun, Regionmuseet i Kristianstad och med bl a
föreningen Gamla Christianstad. På detta sätt har jag som medborgare i kommunen
inte fått tillfälle att vara delaktig i denna stora förändring av området kring
vår kyrka. Regionmuseet är vanligen en tung remissinstans kring kyrkofrågor och
i rapporten från 2014 föreslår Regionmuseet gröna inslag på kyrkogården och
nämner inte något om staket. Om det senare varit dialog med Regionmuseet,
framgår inte av beslutet. Det framgår inte heller av beslutet om
Riksantikvarieämbetet har tillfrågats i frågan (Trefaldighetskyrkan är ett
riksintresse) eller om Lunds stift har tillfrågats (Lunds domkyrka har inget
staket runt sig!).
o
Det
framgår inte i Länsstyrelsens beslut om man tagit reda på beslutsprocessen i
pastoratet med dess många medlemmar.
·
Beslutet med bilagor ska ställas till
ägaren/förvaltaren, i detta fall pastoratet. Kopia av beslutet ska sändas till
Riksantikvarieämbetet, berört museum, stiftet och kommunen. Den sistnämnda ska
ha en kopia eftersom åtgärderna även kan kräva bygglov eller annat kommunalt
tillstånd.
o
Förutom
beslutet till Kristianstads Pastorat har kopia endast skickats till den
antikvariske experten, Regionmuseet i Kristianstad, Riksantikvarieämbetet och
till Stiftsstyrelsen i Lunds stift. Däremot inte till Kristianstads kommun.
Bilaga 6
Debattartikel i Kristianstadsbladet 2018-06-20 av Anders
Zackrés. http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/stangsel-runt-kyrkan-motverkar-dess-syfte/
Debattartikel i Kristianstadsbladet 2018-07-02 av Leif
Larsson
Debattartikel i Kristianstadsbladet 2018-07-04
Min (Jan Lindelöf) debattartikel i Kristianstadsbladet
2018-08-02: Staket och makt. http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/kristianstads-pastorat-2018-staketet-och-makt/
Debattartikel i Kristianstadsbladet 2018-08-10 från Leif
Larsson: http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/kyrkan-maste-visa-oppenhet-i-staketfragan/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar