Mer kring "staketet" runt kyrkoområdet kring Heliga Trefaldighetskyrkan

Igår den 3 augusti fick jag följande svar från Riksantikvarieämbetet på frågor om "staketet" som jag ställt till dem:

Hej Jan,

Tack för din e-post.

Det stämmer att kyrkan ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövård. Motiveringen för riksintresset lyder som så;

Fästningsstad och residensstad med rutnätsplan och arkitektur präglad av militär och förvaltning. Ett av de främsta exemplen på den danske kungen Christian IV:s stadsbyggnadskonst, anlagd som gränsfästning mot Sverige.

Uttryck för riksintresset:

Stadsplan som genom sin långsträckta, rektangulära form är unik bland landets befästningsstäder. Trefaldighetskyrkan från Christian IV:s tid, bevarade befästningsanläggningar och militära byggnader. Institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör samman med funktionen som residensstad. Äldre småskalig bebyggelse och mer storstadsmässig bebyggelse från 1800-talets slut vid främst Stora Torg och boulevarderna utmed stadens långsidor. På typiskt sätt ersatte boulevarderna och en zon präglad av parkanläggningar och offentliga byggnader befästningarna efter 1800-talets mitt.

Kulturmiljövårdens riksintressen pekas ut av Riksantikvarieämbetet i en process där länsstyrelse och kommun är delaktiga. De utpekade riksintressena hanteras i kommunernas översiktsplanering och i det arbetet är det länsstyrelsen som företräder de statliga intressena i dialog med kommunen. Riksintressesystemet är således uppbyggd på att kommunerna tar hänsyn till de nationella anspråken och att länsstyrelserna står för bedömningen om påtaglig skada. I de fall ärenden går vidare till domstol kan Riksantikvarieämbetet yttra sig.  

När det gäller fråga 1 så svarar våra jurister att länsstyrelsen inte skyldig att kontakta Riksantikvarieämbetet om det inte handlar om beslut som kan medföra ersättningsansvar för staten (1 § KMF).

När det gäller fråga 2 så har Riksantikvarieämbetet möjlighet att överklaga beslut som länsstyrelserna fattar enligt kulturmiljölagen. Riksantikvarieämbetet har dock inte för avsikt att överklaga det aktuella beslutet. 

Vänliga hälsningar

Solveig

Solveig McKenzie
Tf. enhetschef / Enheten för förvaltningsärenden och bidrag

Den 2 augusti publicerade Kristianstadsbladet min debattartikel om "staketet". Den löd som följer:

Kristianstads pastorat 2018 – staket och makt!

Pastoratet i Kristianstad vill under våren 2019 bygga ett 1,5 m högt staket runt kyrkoområdet kring Heliga Trefaldighetskyrkan. Länsstyrelsen har godkänt byggandet och Förvaltningsrätten i Malmö har avvisat mitt överklagande då jag inte anses berörd av beslutet, eftersom jag bor 1 km från kyrkan.

Men, jo, jag och många med mig anser att ett större staket runt hela kyrkoområdet berör oss, så vi tänker överklaga Förvaltningsrättens beslut till Kammarrätten.

Pastoratets kyrkoråd har sedan länge drivit på för att omgestalta området kring Trefaldighetskyrkan, lägga mer marksten, grönytor och sittplatser så att platsen blir trevligare, lovvärda intentioner. Men förutom omgestaltningen så vill man uppföra ett 1, 5 m högt staket runt hela kyrkoområdet, i svart lackat stål på granitsockel och med låsbara grindar.

Motivet till staket ställer frågor.  Avsikten med staketet kan möjligen vara de incidenter med störningar av kyrkans aktiviteter som inträffade hösten 2016 och som ledde till att väktare nu bevakar kyrkan. Det sägs också att historiskt ska en kyrkogård omgärdas av någon typ av barriär.

Men kyrkoområdet har inte fungerat som kyrkogård sedan 1800-talet och att ändra detta nu, är både historie- och kulturlöst. Trots att man nyligen invigt en askgravlund på Östra begravningsplatsen, vill man bygga en till vid vår fina centrala renässanskyrka, Nordens förnämsta, med historiskt värde, och genom ett staket stänga in och omvandla det vackra området till kyrkogård.

Staketet ska uppföras i gränsområdet till gatorna som omgärdar Trefaldighetskyrkan, vilket gör att trottoarer, övergångsställen och belysningsstolpar mm påverkas. Bl a innebär staketet att gatan förbi Järnvägsstationen blir än smalare, där bussarna redan idag tycker att V Boulevarden är för smal. Vad säger Skånetrafiken?

Vän av ordning förvånas över att ett bygglov inte har krävts av Byggnadsnämnden, Plan- och bygglagen? Det är ju inte något vanligt villastaket det handlar om. Staden med Trefaldighetskyrkan är ett riksintresse för kulturmiljövård och riksintressen regleras genom miljöbalken. Lagstiftningen ska skydda områden som påtagligt kan skada kulturmiljön. Skadar inte ett staket kulturmiljön runt kyrkan?

Som grund för mitt engagemang i frågan är att jag anser att ett modernt kristet samfund borde signalera en öppenhet gentemot samhället, istället för en slutenhet som ett högt staket innebär. Kulturvärdet i Trefaldighetskyrkan bör istället än mer lyftas fram som en av stadens största attraktioner.

Jag anser att vi medborgare i Kristianstad ska få tycka till om staketet innan byggandet påbörjas. Detta har hittills omöjliggjorts genom att några få ”maktfullkomliga” i kyrkan själva fattat beslutet utan större inblandning av kommunen, organisationer i kommunen, t ex föreningen Gamla Christianstad, vanliga medborgare eller oss medlemmar i svenska kyrkan. Huruvida Lunds stift (Domkyrkan har inget staket runt sig!) och Riksantikvarieämbetet varit involverade är okänt.

Uppmaning till Pastoratet: tänk om, tänk rätt!

Jan Lindelöf

Kristianstadsbo, medlem i Svenska Kyrkan och Heliga Trefaldighets församling.