Kyrkostaketet, överklagande till Kammarrätten

Idag 12/8 har jag lämnat in mitt överklagande till Kammarrätten över Länsstyrelsens beslut om omgestaltning av kyrkoområdet runt Trefaldighetskyrkan i Kristianstad. Så här skriver jag:

Jan Lindelöf                                                                  2018-08-12

460417-3551

Brunnsvägen 18

291 43 Kristianstad

tel 0727-124513

e-post: jan.lindelof@telia.com                                    Till Kammarrätten i Göteborg

genom Förvaltningsrätten i Malmö, Box 4522, 203 20 Malmö

Mål nr 8148-18 i Förvaltningsrätten rörande Länsstyrelsens i Skåne beslut den 27 juni 2018, Diarienr 433-19413-2018.

Prövningstillstånd

Förvaltningsrätten i Malmö har genom beslut 2018-07-19 avvisat mitt överklagande 2018-07-17 över Länsstyrelsens beslut om tillstånd för omgestaltning och anläggande av askgravlund på kyrkogården kring Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad (invigd 1628).

Jag vill att Kammarrätten lämnar prövningstillstånd då Förvaltningsrätten enligt min mening på felaktiga grunder avvisat mitt överklagande av Länsstyrelsens i Skåne beslut, om att medge Kristianstads Pastorat tillstånd att uppföra ett 1,5 m högt staket i svart lackerat stål på granitsockel och med låsbara grindar, runt hela kyrkoområdet som omger Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstads centrum.

Förvaltningsrätten hävdar att beslutet inte angår mig enligt § 42 i Förvaltningslagen, då jag bor ca en km från Trefaldighetskyrkan. Förvaltningsrätten gör jämförelser med vanliga bygglov där boende i nära grannskap som är särskilt berörda, har rätt att överklaga.

Nu är ett högt staket runt ett stort kyrkoområde kring Heliga Trefaldighetskyrkan inte att jämföra med ett vanligt villastaket, utan något som angår många Kristianstadsbor, vilket jag visar i bilaga 1 genom ett stort antal enskilda namn samt också föreningen Gamla Christianstad, som i styrelsebeslut uttrycker stark kritik över föreslaget staket. Vid samtal med föredraganden i Förvaltningsrätten Mats Ljunggren, nämnde han att domaren sagt ungefär att ”han bor en km från kyrkan, så frågan angår inte honom”. Det bör noteras att mitt överklagande inkom till förvaltningsrätten den 17 juli och domen är daterad den 19 juli så någon närmare analys av ärendet lär inte ha kunnat ske. Jag anser att Förvaltningsrätten i detta speciella fall allt för lättvindigt har avvisat mitt överklagande och hoppas att Kammarrätten lämnar prövningstillstånd. Wiweka Warning-Nerep visar i sin bok: Rättsmedel – om- & överprövning av förvaltningsbeslut (Stockholm 2015), att rättsläget på området är oklart.

Sakfrågan – Länsstyrelsens beslut att ge tillstånd till bl a ett staket runt kyrkoområdet kring Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad

Länsstyrelsen har med stöd av 4 kap 13 § kulturmiljölagen, se bilaga 2, beviljat Kristianstads pastorat att bl a uppföra ett 1,5 m högt staket i svart lackerat stål på granitsockel och med låsbara grindar, som ska sättas upp runt hela det stora kyrkoområdet som omger Heliga Trefaldighetskyrkan i centrala Kristianstad. Se: https://www.svenskakyrkan.se/kristianstad/omgestaltningen-av-heliga-trefaldighets-kyrkogard

Jag och många med mig, se bl a debattartiklar i Kristianstadsbladet, bilaga 6, vill att Länsstyrelsens beslut 2018-06-27 upphävs. Vi anser att ett sådant staket runt hela det öppna parkområdet kring vår 1600-talskyrka mitt i centrala Kristianstad, blir en barriär mellan staden och kyrkan som försvårar kommunikationen i området och bidrar till en mer sluten miljö kring vår fina kyrka. Kyrkoområdet kring Trefaldighetskyrkan har inte varit en kyrkogård sedan mitten av 1800-talet och det finns inga gravvårdar kvar utan de är borttagna.  Om nu pastoratet vill anlägga en askgravlund på en mindre del av kyrkoområdet, motiverar inte detta att ett staket sätts upp kring hela området. Även om kyrkogården i formell mening inte är avlyst så betraktas den av folk i allmänhet som kyrkotomt och inte kyrkogård. Omgestaltningen påverkar i högsta grad stadsbilden som är en del i riksintresset för kulturmiljövården och berör rimligen alla kommuninvånare.

Jag anser också att Länsstyrelsen brustit i sin beredning av ärendet då ordentligt samråd inte har skett med berörda intressenter. Enligt Förvaltningslagen (2017:900) ska en myndighet inom sitt verksamhetsområde samverka med andra myndigheter (§ 8) vilket jag anser inte ha skett i tillräcklig omfattning och i synnerhet inte med Kristianstads kommun där kommunen självt och inte minst dess medborgare påverkas av omgestaltningen. En myndighet kan inom ramen för sitt utredningsansvar enligt 23 § begära ett yttrande från en annan myndighet eller från någon enskild (remiss) (§ 26). Någon sådan remiss har Länsstyrelsen inte tagit initiativ till, t ex till kommunen eller Regionmuseet (som har sakkunskap på området). Inte heller Riksantikvarieämbetet har tillfrågats om synpunkter trots att kyrkan ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövård.

Då Länsstyrelsen enligt beslutet inte dokumenterat samråd med Kristianstads kommun, Regionmuseet i Kristianstad, Riksantikvarieämbetet, Lunds stift och andra berörda aktörer (t ex föreningen Gamla Christianstad), anser jag att beslutet inte i tillräcklig omfattning är förankrat på det sätt som bör ske. Förankringen bland stadens medborgare eller pastoratets medlemmar anser jag är bristfällig. Som medlem i församlingen har jag inte informerats om denna stora förändring av området kring Trefaldighetskyrkan. Huruvida Länsstyrelsen undersökt förankringen i pastoratet, framgår inte av beslutet. I pastoratets protokoll framgår att Kyrkofullmäktige inte har fattat beslut om omgestaltningen, utan frågan tycks endast ha behandlats i Kyrkorådet.

I Riksantikvarieämbetets riktlinjer för tillämpning av Kulturmiljölagen nämns bl a följande: ”Engagemanget för ett bevarande av våra kulturminnen bl a är att finna former för ett lokalt/regionalt deltagande. Former för detta bör utvecklas och samordnas i bred samverkan med lokala och regionala aktörer, t ex stift, länsmuseer, kommuner och hembygdsrörelser. Remiss i viktiga frågor bör ske till Riksantikvarieämbetet, länsmuseet och stiftet. Man hänvisar också till miljöfrågor, medborgardialoger mm.” Enligt handläggaren på Länsstyrelsen har inte skett någon bred samverkan med Kristianstads kommun, Regionmuseet, Lunds stift eller Riksantikvarieämbetet. Föreningen Gamla Christianstad, http://www.gamlachristianstad.nu/om-foumlreningen.html har som ett av sina mål att bevaka restaureringar och planer på sådana avseende det äldre byggnadsbeståndet samt andra stadsplaneringsärenden. Föreningen har inte beretts tillfälle att tycka till om omgestaltningen av kyrkoområdet.

Hade ärendet handlat om anläggande av en ny kyrkogård, skulle bygglov krävts och berörda skulle ha haft möjlighet att yttra sig. Nu får vi Kristianstadsbor inte yttra oss över denna stora förändring av kulturmiljön mitt i centrala Kristianstad. Jag är medlem i Svenska kyrkan men har inte som föreningsmedlem fått tillfälle att ”tycka till” kring denna väsentliga omgestaltning av Trefaldighetskyrkan (Nordens vackraste renässanskyrka) och som starkt påverkar stadsbilden i centrum av staden. Av Länsstyrelsens beslut framgår inte att samråd med Kristianstads kommun har förevarit och kommunen har heller inte blivit delgiven beslutet. I mailväxling med kommunen framgår att kommunen och byggnadsnämnden inte varit involverad i denna stora förändring av området kring kyrkan, vilket berör kommunen genom att trottoarer, gatlampor mm påverkas. Kristianstads kommun har under hela processen varit emot att ett staket byggs. Se bilaga med information från kommunens stadsarkitekt.

Sammanfattningsvis anser jag, styrelsen i föreningen Gamla Christianstad och ett antal privatpersoner (se bilaga 1) att Länsstyrelsens beslut ska upphävas vad gäller föreslaget staket runt platsen kring Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad och att ny beredning ska ske, där berörda aktörer (pastorat, kommun, regionmuseum, riksantikvarieämbete, föreningen Gamla Christianstad och allmänheten) blir delaktiga kring utformningen av kyrkogården kring Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad.

Kristianstad som ovan

Jan Lindelöf

Bilaga 1 (förening samt personer i Kristianstad som stödjer detta överklagande)

Föreningen Gamla Christianstad genom styrelsebeslut 2018-08-07 genom dess ordförande Barbro Mellander.

Gun Klevås, Rose-Marie Olin, Torsten Jeppsson, Bengt Albinsson, Marianne Eriksson, Kerstin Gustafsson, Ulrika Tollgren, Kristina Lindbåge, Inge Zweiniger, Britt Andersson, Lajla Rosvall, Anna Ferrington, Ingegerd Wärnersson, Elisabeth Lewander, Agneta Nicklasson, Anki Norfall, Mari Larsson, Birgitta Larsson Lindelöf, Karin Holst Ekström, Patrik Tollgren Lazarov, Christer Wanlert, Sven-Gunnar Linné (bekräftat genom acceptans på Facebook-messenger 2018-08-12).

Bilaga 2
Tillämpad lagstiftning

Kulturmiljölagen (1988:950)

4 kap. Kyrkliga kulturminnen

1 § Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Kyrkobyggnader och kyrkotomter

2 § Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas.

13 § I fråga om en begravningsplats som anlagts före utgången av år 1939 krävs tillstånd av länsstyrelsen
1. för att utvidga eller på något annat sätt väsentligt ändra begravningsplatsen,
2. för att där uppföra någon ny byggnad eller fast anordning eller riva eller väsentligt ändra befintlig byggnad, fast anordning eller vegetation, eller
3. för att ändra medveten gestaltning av vegetationen.

Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder ändringen. Villkoren får avse hur ändringen ska utföras och den dokumentation som behövs. Lag (2017:562).

Bilaga 3

Riksantikvarieämbetets synpunkter på ärendet (2018-08-03)

Utdrag av mailväxling med Solveig McKenzie
Tf. enhetschef

Det stämmer att kyrkan ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövård. Motiveringen för riksintresset lyder som så;

Fästningsstad och residensstad med rutnätsplan och arkitektur präglad av militär och förvaltning. Ett av de främsta exemplen på den danske kungen Christian IV:s stadsbyggnadskonst, anlagd som gränsfästning mot Sverige.

Uttryck för riksintresset:

Stadsplan som genom sin långsträckta, rektangulära form är unik bland landets befästningsstäder. Trefaldighetskyrkan från Christian IV:s tid, bevarade befästningsanläggningar och militära byggnader. Institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör samman med funktionen som residensstad. Äldre småskalig bebyggelse och mer storstadsmässig bebyggelse från 1800-talets slut vid främst Stora Torg och boulevarderna utmed stadens långsidor. På typiskt sätt ersatte boulevarderna och en zon präglad av parkanläggningar och offentliga byggnader befästningarna efter 1800-talets mitt.

Kulturmiljövårdens riksintressen pekas ut av Riksantikvarieämbetet i en process där länsstyrelse och kommun är delaktiga. De utpekade riksintressena hanteras i kommunernas översiktsplanering och i det arbetet är det länsstyrelsen som företräder de statliga intressena i dialog med kommunen. Riksintressesystemet är således uppbyggd på att kommunerna tar hänsyn till de nationella anspråken och att länsstyrelserna står för bedömningen om påtaglig skada. I de fall ärenden går vidare till domstol kan Riksantikvarieämbetet yttra sig.  

  

Solveig McKenzie
Tf. enhetschef / Enheten för förvaltningsärenden och bidrag

Riksantikvarieämbetet  /  Swedish National Heritage Board
Box 5404

SE-114 84 Stockholm

Bilaga 4

Stadsarkitektens i Kristianstad svar på mina frågor med anledning av Riksantikvarieämbetets brev.

I översiktsplaneringen behandlas inte denna typ av detaljfrågor, där behandlas mer övergripande frågor. Kommunen har för avsikt att bevaka och tillgodose riksintresset för Kristianstads rutnätsstad men då detta ej rör sig om något bygglovspliktigt byggnadsverk blir det inte föremål för prövning utan det bör enligt min mening beaktas när Länsstyrelsen behandlar tillståndet enligt kulturmiljölagen.

Miljö- och samhällsförvaltningen och framförallt stadsantikvarie Katarina Olsson har haft vissa muntliga kontakter med kyrkan för flera år sedan i denna fråga. Vi har då framfört att vi är negativa till planerna på staket. Någon annan medverkan i Pastoratets handläggning har inte förekommit. Länsstyrelsen har inte haft samråd med byggnadsnämnden eller kommunen i frågan så vitt jag känner till.

Roger Jönsson | Stadsarkitekt & avdelningschef
Plan- och bygglovsavdelningen
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Kristianstads kommun
Besöksadress: Västra Storgatan 12
Postadress: 291 80 Kristianstad
Telefon: 044-135202 | Mobil: 0733-135202
E-post: Roger.Jonsson@kristianstad.se
www.kristianstad.se

Bilaga 5

Mina närmare skäl för överklagandet – (överklagandet till Förvaltningsrätten)

Hela centrala Kristianstad är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård och flera byggnader är utpekade som byggnadsminnen, bl.a. Norra och Södra Kasern, Länsresidenset, Österbergska gården samt flera av byggnaderna runt Stora Torg. Heliga Trefaldighetskyrkan utgör rutnätsstadens viktigaste landmärke. I Stadsmiljöprogrammet för Kristianstads kommun framgår också att Kristianstads innerstad ska vara en plats för alla och därför också vara tillgänglig för alla. http://old.kristianstad.se/upload/Bo_bygga/Samhallsplanering/Pågående%20detaljplaner/Stadsmiljöprogrammet%2020140414.pdf . Detta innefattar naturligtvis även dem, som har nedsatt rörelseförmåga eller nedsatt orienteringsförmåga (nedsatt syn, nedsatt hörsel eller kognitiva funktionshinder). Ett staket med grindar runt hela kyrkoplatsen utgör en barriär för funktionsnedsatta personer. Frågor kring social hållbarhet har inte beaktats i Länsstyrelsens beslut.

Jag anser att Heliga Trefaldighetskyrkan från 1600-talet och dess omgivning ska vara en ”öppen folkkyrka” och därmed inte omgärdas av barriärer i form av staket med stängda grindar. Ett av skälen för pastoratet att uppföra ett 1,5 m högt staket med tre grindar runt hela det stora parkområdet sägs vara att personer påverkade av droger och/eller psykisk sjukdom förorenat kyrkan och området däromkring. Tillsammans med ägarna till järnvägsstationen har kyrkan anställt väktare som utövar tillsyn av kyrkan och parken däromkring. Jag anser att denna åtgärd är tillräcklig för att skydda området, varför ett högt staket runt hela området är onödigt och motverkar den öppenhet och kommunikation som en kyrka ska stå för. En förbättring av belysningen på kyrkan, kan också motverka skador på byggnaden och omgivningen. Heliga Trefaldighetskyrkan är en central del i ett dynamiskt stadsrum. Kyrkans belägenhet mellan buss- och järnvägsstationen och Kristianstad centrum gör att den passeras av mängder av pendlare dagligen. Övergångsställen från buss- och järnvägsstationen ansluter i kyrkoområdets nordvästra respektive sydvästra hörn. Två tydliga stråk, söder respektive norr om kyrkan, används av gångtrafikanter mellan stadens centrum och buss- och järnvägsstationen. Ett staket hindrar denna kommunikation. Länsstyrelsen har inte tagit hänsyn till detta i sitt beslut.

Kyrkoområdet har sedan slutet av 1800-talet varit en park och inte en begravningsplats då nya begravningsplatser anlades på andra platser i staden. Nu vill pastoratet av någon anledning anlägga en askgravlund nordost om kyrkan, trots att en sådan nyligen invigdes på östra begravningsplatsen. Om man vill skydda askgravlunden, kunde man nöja sig med detta och med en häck eller ett lägre staket omgärda lunden, inte bygga ett högt staket runt hela kyrkoområdet. Länsstyrelsen har inte beaktat detta alternativ och därmed enligt min mening brustit i beredningen.

Kristianstads kommun har enligt uppgift starka betänkligheter mot staketet som pastoratet vill uppföra i gränsområdet till kommunens gator och där kommunen genom ombyggnation kan komma att orsakas stora kostnader. Även Skånetrafiken har invändningar mot staketet då det påverkar den redan smala Västra Boulevarden. Sådana invändningar har Länsstyrelsen inte beaktat då bristande samråd skett med kommunen.

Det framgår inte om samråd skett med Regionmuseet i Kristianstad. Redan 2014 gjorde museet en ingående analys av kyrkogården vid Heliga Trefaldighetskyrkan: Kyrkogården kring Heliga Trefaldighetskyrkan, vård- och underhållsplan, 2014.

http://www.regionmuseet.se/download/18.7f09a85f15e32bb2f0325732/1504772628765/R2014_022.pdf

Här föreslås inte något staket runt kyrkogården utan istället andra ”gröna” inslag i syfte att förbättra miljön. I rapporten nämns också vikten av att göra olika aktörer delaktiga i en förändringsprocess, som kommunen, allmänheten, församlingen och Länsstyrelsen. Någon sådan bred delaktighet har Länsstyrelsen inte beaktat i sin beredning och sitt beslut.

I Riksantikvarieämbetets vägledning 2014-12-18 för tillämpning av Kulturminneslagen – Kyrkliga kulturminnen http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/7810/Varia%202014_38.pdf?sequence=1&isAllowed=y

·      Engagemanget för ett bevarande av våra kulturminnen är att finna former för ett lokalt/regionalt deltagande. Former för detta bör utvecklas och samordnas i bred samverkan med lokala och regionala aktörer, t ex stift, länsmuseer, kommuner och hembygdsrörelser. Remiss i viktiga frågor bör ske till Riksantikvarieämbetet, länsmuseet och stiftet. Man hänvisar också till miljöfrågor, medborgardialoger mm.

o   Länsstyrelsen har i sin beredning (i alla fall som framgår av beslutet) underlåtit att samråda med Kristianstads kommun, Regionmuseet i Kristianstad och med bl a föreningen Gamla Christianstad. På detta sätt har jag som medborgare i kommunen inte fått tillfälle att vara delaktig i denna stora förändring av området kring vår kyrka. Regionmuseet är vanligen en tung remissinstans kring kyrkofrågor och i rapporten från 2014 föreslår Regionmuseet gröna inslag på kyrkogården och nämner inte något om staket. Om det senare varit dialog med Regionmuseet, framgår inte av beslutet. Det framgår inte heller av beslutet om Riksantikvarieämbetet har tillfrågats i frågan (Trefaldighetskyrkan är ett riksintresse) eller om Lunds stift har tillfrågats (Lunds domkyrka har inget staket runt sig!).

o   Det framgår inte i Länsstyrelsens beslut om man tagit reda på beslutsprocessen i pastoratet med dess många medlemmar.

·      Beslutet med bilagor ska ställas till ägaren/förvaltaren, i detta fall pastoratet. Kopia av beslutet ska sändas till Riksantikvarieämbetet, berört museum, stiftet och kommunen. Den sistnämnda ska ha en kopia eftersom åtgärderna även kan kräva bygglov eller annat kommunalt tillstånd.

o   Förutom beslutet till Kristianstads Pastorat har kopia endast skickats till den antikvariske experten, Regionmuseet i Kristianstad, Riksantikvarieämbetet och till Stiftsstyrelsen i Lunds stift. Däremot inte till Kristianstads kommun.

Bilaga 6

Debattartikel i Kristianstadsbladet 2018-06-20 av Anders Zackrés. http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/stangsel-runt-kyrkan-motverkar-dess-syfte/ 

Debattartikel i Kristianstadsbladet 2018-07-02 av Leif Larsson

http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/svenska-kyrkan-vill-stanga-ute-kristianstadsborna/

Debattartikel i Kristianstadsbladet 2018-07-04

http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/reviderat-forlag-genom-tillagg/

Min (Jan Lindelöf) debattartikel i Kristianstadsbladet 2018-08-02: Staket och makt. http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/kristianstads-pastorat-2018-staketet-och-makt/

Debattartikel i Kristianstadsbladet 2018-08-10 från Leif Larsson: http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/kyrkan-maste-visa-oppenhet-i-staketfragan/

Nytt inlägg om Kyrkostaketet

I Kristianstadsbladet 10 augusti skriver Leif Larsson, medlem i Svenska kyrkan och i Heliga Trefaldighets församling en insiktsfull och klok debattartikel kring staketfrågan: Kyrkan måste visa öppenhet i staketfrågan.

"Miljön kring Trefaldighetskyrkan angår oss alla, inte bara de beslutande organen i Svenska Kyrkan. Kyrkopolitikerna måste nu träda fram och möta oss Kristianstadsbor i en öppen dialog i media.

Att sätta upp ett en- och en halv meter högt staket kring kyrkoområdet är en fråga som inte bara berör en liten krets kyrkopolitiker, utan den berör alla Kristianstadsbor. Man måste nu öppet redovisa sina skäl, och förklara för oss som bor och verkar i staden varför man vill anordna en inhägnad begravningsplats med askgravlund på denna plats, som får anses vara mycket olämplig för ändamålet då den helt saknar den ro och stillhet som de anhöriga behöver. Kyrkan måste nu bemöta de synpunkter och den kritik som har framkommit mot förslaget, och visa öppenhet mot oss Kristianstadsbor.

Detta är en stor fråga som innebär stora konsekvenser för allmänheten i staden på olika sätt. Varför vill Svenska kyrkan till exempel med berått mod förvärra en redan besvärlig trafiksituation vid stationen, och på köpet göra tillgängligheten till såväl Kyrkobyggnaden som Resecentrum sämre?

Kyrkopolitikerna är ju, liksom kommunpolitikerna, valda i demokratisk ordning. Men knappast för att hantera stora och viktiga stadsmiljöfrågor, detta är faktiskt något som kommer an på kommunpolitikerna. Inte heller har Svenska Kyrkan några tjänstemän som är specialiserade på sådana frågor. Jag föreslår att kommunpolitikerna tar initiativet till ett möte, där man förklarar frågans stora betydelse. Detta är inte en fråga som kan och får hanteras av lekmän på stadsmiljöområdet, utan den måste upp på den politiska nivån även inom kommunen, och behandlas av de specialiserade tjänstemännen där. När jag sedan läser att ordföranden i kyrkofullmäktige, Bo Silverbern, inte anser att detta är ett sådant ärende av stor och principiell vikt att det bör tas upp för beslut i kyrkofullmäktige blir jag helt enkelt förbluffad. Ett ärende som berör alla stadens innevånare och deras stadsmiljö, kan det bli mycket större?

Svenska Kyrkan har inte invånarnas mandat att göra den här sortens ingrepp i vår stadsmiljö, det kommer an på kommunpolitikerna. Det är hög tid för kyrkopolitikerna att visa ödmjukhet och inse sina begränsningar. Det är också hög tid för kommunpolitikerna att agera kraftfullt. 

Det är nu dags för Kyrkosamfundet att ge en förklaring för allmänheten, att gå i svaromål och möta Kristianstadsborna i en öppen dialog i media!"

Leif Larsson

Mer kring "staketet" runt kyrkoområdet kring Heliga Trefaldighetskyrkan

Igår den 3 augusti fick jag följande svar från Riksantikvarieämbetet på frågor om "staketet" som jag ställt till dem:

Hej Jan,

Tack för din e-post.

Det stämmer att kyrkan ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövård. Motiveringen för riksintresset lyder som så;

Fästningsstad och residensstad med rutnätsplan och arkitektur präglad av militär och förvaltning. Ett av de främsta exemplen på den danske kungen Christian IV:s stadsbyggnadskonst, anlagd som gränsfästning mot Sverige.

Uttryck för riksintresset:

Stadsplan som genom sin långsträckta, rektangulära form är unik bland landets befästningsstäder. Trefaldighetskyrkan från Christian IV:s tid, bevarade befästningsanläggningar och militära byggnader. Institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör samman med funktionen som residensstad. Äldre småskalig bebyggelse och mer storstadsmässig bebyggelse från 1800-talets slut vid främst Stora Torg och boulevarderna utmed stadens långsidor. På typiskt sätt ersatte boulevarderna och en zon präglad av parkanläggningar och offentliga byggnader befästningarna efter 1800-talets mitt.

Kulturmiljövårdens riksintressen pekas ut av Riksantikvarieämbetet i en process där länsstyrelse och kommun är delaktiga. De utpekade riksintressena hanteras i kommunernas översiktsplanering och i det arbetet är det länsstyrelsen som företräder de statliga intressena i dialog med kommunen. Riksintressesystemet är således uppbyggd på att kommunerna tar hänsyn till de nationella anspråken och att länsstyrelserna står för bedömningen om påtaglig skada. I de fall ärenden går vidare till domstol kan Riksantikvarieämbetet yttra sig.  

När det gäller fråga 1 så svarar våra jurister att länsstyrelsen inte skyldig att kontakta Riksantikvarieämbetet om det inte handlar om beslut som kan medföra ersättningsansvar för staten (1 § KMF).

När det gäller fråga 2 så har Riksantikvarieämbetet möjlighet att överklaga beslut som länsstyrelserna fattar enligt kulturmiljölagen. Riksantikvarieämbetet har dock inte för avsikt att överklaga det aktuella beslutet. 

Vänliga hälsningar

Solveig

Solveig McKenzie
Tf. enhetschef / Enheten för förvaltningsärenden och bidrag

Den 2 augusti publicerade Kristianstadsbladet min debattartikel om "staketet". Den löd som följer:

Kristianstads pastorat 2018 – staket och makt!

Pastoratet i Kristianstad vill under våren 2019 bygga ett 1,5 m högt staket runt kyrkoområdet kring Heliga Trefaldighetskyrkan. Länsstyrelsen har godkänt byggandet och Förvaltningsrätten i Malmö har avvisat mitt överklagande då jag inte anses berörd av beslutet, eftersom jag bor 1 km från kyrkan.

Men, jo, jag och många med mig anser att ett större staket runt hela kyrkoområdet berör oss, så vi tänker överklaga Förvaltningsrättens beslut till Kammarrätten.

Pastoratets kyrkoråd har sedan länge drivit på för att omgestalta området kring Trefaldighetskyrkan, lägga mer marksten, grönytor och sittplatser så att platsen blir trevligare, lovvärda intentioner. Men förutom omgestaltningen så vill man uppföra ett 1, 5 m högt staket runt hela kyrkoområdet, i svart lackat stål på granitsockel och med låsbara grindar.

Motivet till staket ställer frågor.  Avsikten med staketet kan möjligen vara de incidenter med störningar av kyrkans aktiviteter som inträffade hösten 2016 och som ledde till att väktare nu bevakar kyrkan. Det sägs också att historiskt ska en kyrkogård omgärdas av någon typ av barriär.

Men kyrkoområdet har inte fungerat som kyrkogård sedan 1800-talet och att ändra detta nu, är både historie- och kulturlöst. Trots att man nyligen invigt en askgravlund på Östra begravningsplatsen, vill man bygga en till vid vår fina centrala renässanskyrka, Nordens förnämsta, med historiskt värde, och genom ett staket stänga in och omvandla det vackra området till kyrkogård.

Staketet ska uppföras i gränsområdet till gatorna som omgärdar Trefaldighetskyrkan, vilket gör att trottoarer, övergångsställen och belysningsstolpar mm påverkas. Bl a innebär staketet att gatan förbi Järnvägsstationen blir än smalare, där bussarna redan idag tycker att V Boulevarden är för smal. Vad säger Skånetrafiken?

Vän av ordning förvånas över att ett bygglov inte har krävts av Byggnadsnämnden, Plan- och bygglagen? Det är ju inte något vanligt villastaket det handlar om. Staden med Trefaldighetskyrkan är ett riksintresse för kulturmiljövård och riksintressen regleras genom miljöbalken. Lagstiftningen ska skydda områden som påtagligt kan skada kulturmiljön. Skadar inte ett staket kulturmiljön runt kyrkan?

Som grund för mitt engagemang i frågan är att jag anser att ett modernt kristet samfund borde signalera en öppenhet gentemot samhället, istället för en slutenhet som ett högt staket innebär. Kulturvärdet i Trefaldighetskyrkan bör istället än mer lyftas fram som en av stadens största attraktioner.

Jag anser att vi medborgare i Kristianstad ska få tycka till om staketet innan byggandet påbörjas. Detta har hittills omöjliggjorts genom att några få ”maktfullkomliga” i kyrkan själva fattat beslutet utan större inblandning av kommunen, organisationer i kommunen, t ex föreningen Gamla Christianstad, vanliga medborgare eller oss medlemmar i svenska kyrkan. Huruvida Lunds stift (Domkyrkan har inget staket runt sig!) och Riksantikvarieämbetet varit involverade är okänt.

Uppmaning till Pastoratet: tänk om, tänk rätt!

Jan Lindelöf

Kristianstadsbo, medlem i Svenska Kyrkan och Heliga Trefaldighets församling.

Överklagande av staket runt Heliga Trefaldighetskyrkan

Den 17 juli överklagade jag Länsstyrelsens beslut att bevilja Pastoratet i Kristianstad tillstånd att bl a uppföra ett 1,5 m högt staket runt hela kyrkoområdet som omgärdar Heliga Trefaldighetskyrkan.

Nedan följer mitt överklagande.

Den 23 juli avslog Förvaltningsrätten mitt överklagande med följande motivering:

Enligt 42 § Förvaltningslagen får ett beslut överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Att bestämma kretsen av klagoberättigande med ledning av ”den som beslutet angår” låter sig av naturliga skäl ofta inte göras. Av praxis torde när det gäller bygglov gälla, förutom sökanden, boende i nära grannskap som är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av de åtgärder som är ifråga.

Jan Lindelöf är boende ca en kilometer från Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad. Enligt förvaltningsrättens mening kan Jan Lindelöf därmed inte anses berörd av länsstyrelsens beslut på ett sådant sätt att han äger rätt att föra talan emot det. Överklagandet ska därför avvisas.

Jag avser att till Kammarrätten överklaga Förvaltningsrättens avslag då jag anser att i detta "bygglovsärende" är jag berörd. En allmän plats som kyrkoområdet och att sätta ett långt och högt staket runt detta, är ingenting som endast berör de närmsta grannarna.

Länsstyrelsens beslut

Kontaktperson
Samhällsbyggnadsavdelningen
Agnes Gidoff-Kempe
010-224 16 42 agnes.gidoff-kempe@lansstyrelsen.se

1(3) 2018-06-27 Dnr 433-19413-2018
Kristianstads pastorat kristianstads.pastorat@svenskakyrkan.se

Tillstånd för omgestaltning och anläggande av askgravlund på kyrkogården kring Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad
Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen godkänner er ansökan med följande villkor:

• Arbetet ska utföras under medverkan av antikvarisk expert enligt bilagan Antikvarisk medverkan.
  
• Om det uppkommer större avvikelser från de godkända ansökningshandlingarna ska Länsstyrelsen godkänna dessa innan åtgärden utförs.
  Beslutet är taget i enlighet med 4 kap. 13 § kulturmiljölagen (1988:950), förkortad KML. Tillståndet gäller i 5 år.
  Detta beslut ersätter tidigare beslut daterat den 15 oktober 2015, diarienummer 433-29895-2015.
  Skäl till Länsstyrelsens beslut
  Kyrkogården kring Heliga Trefaldighetskyrkan har genom åren genomgått ett flertal förändringar vad gäller planteringar, gångar och omgärdningar. Förslaget kan ses som en nytolkning av områdets tidigare gestaltning. Länsstyrelsen anser därför att åtgärderna är förenliga med ett bevarande av kyrkogårdens kulturhistoriska värden. Askgravlund är ett gravskick som efterfrågas i allt högre grad. Länsstyrelsen anser att det är angeläget att det ges plats för olika begravningsformer på kyrkogårdarna.
  Beskrivning av ärendet
  Den 15 oktober 2015 fick ni Länsstyrelsens tillstånd att omgestalta området kring Heliga Trefaldighetskyrkan. I mitten på 1800-talet i samband med anläggandet av Gamla begravningsplatsen upphörde gravsättningarna kring Heliga Trefaldighetskyrkan och marken omvandlades till stadspark. Området har genom åren genomgått flera omgestaltningar och är i dag förenklad i sin utformning.
  

BESLUT

2(3) 2018-06-27 Dnr 433-19413-2018
Motivet till omgestaltningen var att området skulle kunna erbjuda rum för både samling och stillhet samt fungera som gångstråk mellan det intilliggande Resecentrumet och stadskärnan. Ni hade dessutom problem med skadegörelse och ville därför kunna stänga och låsa området under nattetid.
Omgestaltningsförslaget har sedan dess reviderats, främst på grund av att ni nu avser att återuppta begravningsverksamheten på kyrkogården genom att anlägga av en askgravlund. Åtgärderna finns beskrivna i åtgärdsförslag upprättat av Landskapsingenjören i Sverige, daterat den 14 juni 2018, och innebär att:

• ett staket i svart lackat stål på granitsockel och med låsbara grindar sätts upp runt kyrkogården,
  
• det sydöstra hörnet snedställs för att tillgängliggöra kyrkogården för tyngre fordon,
  
• huvudentréns grindar parallellställes mot kyrkan så att det utanför grindarna bildas en indragen entrézon med plats för handikapparkering,
  
• ytan närmast kyrkan beläggs med flammad Bjärlövsgranit, Flivik mahogany och diabas i olika dimensioner,
  
• gångar beläggs med storgatsten i Bjärlövsgranit,
  
• gången från kyrkans norra port justeras så att den får en tydligare koppling till
  det nybyggda församlingshemmet,
  
• en cirkelformad askgravlund anläggs i det nordöstra hörnet,
  
• den gravhäll, med underliggande kasserade gravhällar, som ligger norr om
  tornet flyttas ett tiotal meter nordväst om nuvarande läge.
  Ni har valt att anlita Max Laserna som antikvarisk expert. Max Laserna uppfyller kompetenskraven i Länsstyrelsens policy om antikvarisk medverkan (se Länsstyrelsens webbplats). Överenskommelse om kostnaderna för denna medverkan träffar ni med Max Laserna.
  Tillämpliga bestämmelser
  Begravningsplatser ska enligt KML (4 kap. 11 §) vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värden inte minskas eller förvanskas. I tillståndet får Länsstyrelsen ställa de krav som är skäliga utifrån behovet av renoveringen eller förändringen. Kraven får gälla hur åtgärden ska utföras samt vilken dokumentation som behövs (se 4 kap. 13 § KML).
  Övriga upplysningar
  Detta beslut innebär endast tillstånd enligt 4 kap. KML. Krävs tillstånd enligt någon annan lag får ni söka detta särskilt.
  

BESLUT

3(3) 2018-06-27 Dnr 433-19413-2018
Detta tillstånd gäller endast under de förutsättningar som vid beslutstillfället var kända. Om nya omständigheter framkommer under arbetet kan beslutet komma att omprövas.

Mitt överklagande

Jan Lindelöf                                                                  2018-07-17                       

460417-3551

Brunnsvägen 18                               ÖVERKLAGANDE AV BESLUT

291 43 Kristianstad                         AV LÄNSSTYRELSEN SKÅNE

tel 0727-124513                              2018-06-27

e-post: jan.lindelof@telia.com

Till:

Förvaltningsrätten

gm Länsstyrelsen Skåne, 205 15 Malmö

skane@lansstyrelsen.se

Tillstånd för omgestaltning och anläggande av askgravlund på kyrkogården kring Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad, Dnr 433-19413-2018

Jag överklagar härmed Länsstyrelsen beslut enligt ovan och begär också inhibering av beslutet i avvaktan på att det vinner laga kraft. Enligt Kristianstads pastorats hemsida, daterad 25 juni, har arbetet påbörjats att omgestalta kyrkogården innan Länsstyrelsens beslut var fattat, https://www.svenskakyrkan.se/kristianstad/omgestaltningen-av-heliga-trefaldighets-kyrkogard

Jag vill att Länsstyrelsens beslut 2018-06-27 upphävs främst i den delen som avser att ett staket i svart lackat stål på granitsockel och med låsbara grindar sätts upp runt kyrkogården, enligt ansökan från Kristianstads pastorat, på ca 1,5 meter. Jag anser att ett sådant staket runt hela det öppna parkområdet kring vår 1600-talskyrka mitt i centrala Kristianstad, blir en barriär mellan staden och kyrkan som försvårar kommunikationen i området och bidrar till en mer sluten miljö kring vår fina kyrka.

Då Länsstyrelsen enligt beslutet inte dokumenterat samråd med Kristianstads kommun, Regionmuseet i Kristianstad, Riksantikvarieämbetet, Lunds stift och andra berörda aktörer (t ex föreningen Gamla Christianstad), anser jag att beslutet inte i tillräcklig omfattning är förankrat på det sätt som bör ske. Förankringen bland pastoratets medlemmar anser jag också är bristfällig. Som medlem har jag inte informerats om denna stora förändring av området kring Trefaldighetskyrkan. Huruvida Länsstyrelsen undersökt förankringen i pastoratet, framgår inte av beslutet.

Jag anser att Länsstyrelsens beslut angår mig som född och boende i staden, som vistas i staden, som intresserad av vårt kulturarv och som enskild och i olika föreningsroller kämpar för medborgarinflytande, bl a kring detaljplaner mm. Hade ärendet handlat om anläggande av en ny kyrkogård, skulle bygglov krävts och jag skulle ha haft möjlighet att yttra mig. Jag är medlem i Svenska kyrkan men har inte som föreningsmedlem fått tillfälle att ”tycka till” kring denna väsentliga omgestaltning av Trefaldighetskyrkan (Nordens vackraste renässanskyrka). Av Länsstyrelsens beslut framgår inte att samråd med Kristianstads kommun har förevarit och kommunen har heller inte blivit delgiven beslutet.

Mina närmare skäl för överklagandet

Hela centrala Kristianstad är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård och flera byggnader är utpekade som byggnadsminnen, bl.a. Norra
och Södra Kasern, Länsresidenset, Österbergska gården samt flera av byggnaderna runt Stora Torg. Heliga Trefaldighetskyrkan utgör rutnätsstadens viktigaste landmärke. I Stadsmiljöprogrammet för Kristianstads kommun framgår också att Kristianstads innerstad ska vara en plats för alla och därför också vara tillgänglig för alla. http://old.kristianstad.se/upload/Bo_bygga/Samhallsplanering/Pågående%20detaljplaner/Stadsmiljöprogrammet%2020140414.pdf . Detta innefattar naturligtvis även dem, som har nedsatt rörelseförmåga eller nedsatt orienteringsförmåga (nedsatt syn, nedsatt hörsel eller kognitiva funktionshinder). Ett staket med grindar runt hela kyrkoplatsen utgör en barriär för funktionsnedsatta personer. Frågor kring social hållbarhet har inte beaktats i Länsstyrelsens beslut.

Jag anser att Heliga Trefaldighetskyrkan från 1600-talet och dess omgivning ska vara en ”öppen folkkyrka” och därmed inte omgärdas av barriärer i form av staket med stängda grindar. Ett av skälen för pastoratet att uppföra ett 1,5 m högt staket med tre grindar runt hela det stora parkområdet sägs vara att personer påverkade av droger och/eller psykisk sjukdom förorenat kyrkan och området däromkring. Tillsammans med ägarna till järnvägsstationen har kyrkan anställt väktare som utövar tillsyn av kyrkan och parken däromkring. Jag anser att denna åtgärd är tillräcklig för att skydda området, varför ett högt staket runt hela området är onödigt och motverkar den öppenhet och kommunikation som en kyrka ska stå för. En förbättring av belysningen på kyrkan, kan också motverka skador på byggnaden och omgivningen. Heliga Trefaldighetskyrkan är en central del i ett dynamiskt stadsrum. Kyrkans belägenhet mellan buss- och järnvägsstationen och Kristianstad centrum gör att den passeras av mängder av pendlare dagligen. Övergångsställen från buss- och järnvägsstationen ansluter i kyrkoområdets nordvästra respektive sydvästra hörn. Två tydliga stråk, söder respektive norr om kyrkan, används av gångtrafikanter mellan stadens centrum och buss- och järnvägsstationen. Ett staket hindrar denna kommunikation. Länsstyrelsen har inte tagit hänsyn till detta i sitt beslut.

Kyrkoområdet har sedan slutet av 1800-talet varit en park och inte en begravningsplats då nya begravningsplatser anlades på andra platser i staden. Nu vill pastoratet av någon anledning anlägga en askgravlund nordost om kyrkan, trots att en sådan nyligen invigdes på östra begravningsplatsen. Om man vill skydda askgravlunden, kunde man nöja sig med detta och med en häck eller ett lägre staket omgärda lunden, inte bygga ett högt staket runt hela kyrkoområdet. Länsstyrelsen har inte beaktat detta alternativ och därmed enligt min mening brustit i beredningen.

Kristianstads kommun har enligt uppgift starka betänkligheter mot staketet som pastoratet vill uppföra i gränsområdet till kommunens gator och där kommunen genom ombyggnation kan komma att orsakas stora kostnader. Även Skånetrafiken har invändningar mot staketet då det påverkar den redan smala Västra Boulevarden. Sådana invändningar har Länsstyrelsen inte beaktat då bristande samråd skett med kommunen.

Det framgår inte om samråd skett med Regionmuseet i Kristianstad. Redan 2014 gjorde museet en ingående analys av kyrkogården vid Heliga Trefaldighetskyrkan: Kyrkogården kring Heliga Trefaldighetskyrkan, vård- och underhållsplan, 2014. http://www.regionmuseet.se/download/18.7f09a85f15e32bb2f0325732/1504772628765/R2014_022.pdf. Här föreslås inte något staket runt kyrkogården utan istället andra ”gröna” inslag i syfte att förbättra miljön. I rapporten nämns också vikten av att göra olika aktörer delaktiga i en förändringsprocess, som kommunen, allmänheten, församlingen och Länsstyrelsen. Någon sådan bred delaktighet har Länsstyrelsen inte beaktat i sin beredning och sitt beslut.

I Riksantikvarieämbetets vägledning 2014-12-18 för tillämpning av Kulturminneslagen – Kyrkliga kulturminnen - http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/7810/Varia%202014_38.pdf?sequence=1&isAllowed=y framgår bl a:

·      Engagemanget för ett bevarande av våra kulturminnen bl a är att finna former för ett lokalt/regionalt deltagande. Former för detta bör utvecklas och samordnas i bred samverkan med lokala och regionala aktörer, t ex stift, länsmuseer, kommuner och hembygdsrörelser. Remiss i viktiga frågor bör ske till Riksantikvarieämbetet, länsmuseet och stiftet. Man hänvisar också till miljöfrågor, medborgardialoger mm.

o   Länsstyrelsen har i sin beredning (i alla fall som framgår av beslutet) underlåtit att samråda med Kristianstads kommun, Regionmuseet i Kristianstad och med bl a föreningen Gamla Christianstad. På detta sätt har jag som medborgare i kommunen inte fått tillfälle att vara delaktig i denna stora förändring av området kring vår kyrka. Regionmuseet är vanligen en tung remissinstans kring kyrkofrågor och i rapporten från 2014 föreslår Regionmuseet gröna inslag på kyrkogården och nämner inte något om staket. Om det senare varit dialog med Regionmuseet, framgår inte av beslutet. Det framgår inte heller av beslutet om Riksantikvarieämbetet har tillfrågats i frågan (Trefaldighetskyrkan är ett riksintresse) eller om Lunds stift har tillfrågats (Lunds domkyrka har inget staket runt sig!).

o   Det framgår inte i Länsstyrelsens beslut om man tagit reda på beslutsprocessen i pastoratet med dess många medlemmar.

·      Beslutet med bilagor ska ställas till ägaren/förvaltaren, i detta fall pastoratet. Kopia av beslutet ska sändas till Riksantikvarieämbetet, berört museum, stiftet och kommunen. Den sistnämnda ska ha en kopia eftersom åtgärderna även kan kräva bygglov eller annat kommunalt tillstånd.

o   Förutom beslutet till Kristianstads Pastorat har kopia endast skickats till den antikvariske experten, Regionmuseet i Kristianstad, Riksantikvarieämbetet och till Stiftsstyrelsen i Lunds stift. Däremot inte till Kristianstads kommun.

Sammanfattningsvis anser jag att Länsstyrelsens beslut ska inhiberas och upphävas vad gäller främst föreslaget staket runt platsen kring Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad och att ny beredning ska ske, där berörda aktörer (pastorat, kommun, regionmuseum, riksantikvarieämbete, föreningen Gamla Christianstad och allmänheten) blir delaktiga kring utformningen av kyrkogården kring Heliga Trefaldighetskyrkan i Kristianstad.

Kristianstad som ovan

Jan Lindelöf